Campbell ♥

Trodde jag skulle slippa de här någongång. Känns som om jag tappat glöden med hästar, jag brinner inte längre för mitt hästintresse och känner att jag kanske är redo för att ge upp? Kanske behålla Esso och ha honom som släng och däng häst härhemma, rida lite nu och lite då och kanske mest ha honom för att pussa på?
Jag vet faktiskt inte hur ja vill ha de här i livet längre.. Jag tycker jag sitter fast i samma jävla lera o kommer ingen vart, är sjukt skoltrött och orkar snart inte gå upp ur sängen mer.. Är det dehär de kallar att gå in i väggen?
Jag vet faktiskt inte vart ja ska vända mig, vart finner ja ljus i allt? Kan ingen ge mig vägledning?
Känns som om minuter, timmar, dagar, månader och år bara rinner iväg.. Hinner ju inte med någonting!

Jag känner mig så jävla negativ! Medans ja sitter och skriver detta inlägg gråter jag, och jag vet tamefan inte varför! Jag kan inte släppa min rädsla att misslyckas, att inte duga till för någon, att alltid göra någon besviken och alltid ha en onormalt stor press på mig..
JAG ORKAR INTE..

Jag tackar för era - OVÄRMANDE kommentarer som ja inte ens tänker publicera här.. ja blir så jävla trött på er, varför kan ni inte se att jag redan gräver  min grav? Måste ni ta en spade och hjälpa till?! UHHHUUU :'(